Besviken eller nöjd...??

Måste tillstå att jag inte kan bestämma mig för vilken känsla jag ska släppa fram just nu!
Hade bestämt mig för ett rejält träningspass efter den något kraftiga lunchen!
Årets hemmagjorda rotmos ligger som en klump i kistan.
Alltså helt nödvändigt med en extra insats på gym.
Tji fick jag!
Stängt!

Mitt bättre jag blir irriterad över att inte ha bättre koll!!
Latmasken slår sig till ro vid datorn i den fasta förvissningen om att "morgen ist auch ein Tag!!"
Bestämmer mig för att knata några varv runt tomten (två hektar!!) och att släpa fram min gamla yogamadrass för ett hemmapass.

Fast senare...
Måste bara...
Känns det igen det gamla syndromet??
Kanske är jag inte ensam i världen om att fungera bättre och bli mer effektiv med kniven på strupen!

Tillbaka till ENGLADIAMANTERNA och träffen i Ängelholm i torsdags.
För ca 14 år sedan uppstod denna lilla "illustra" skara!
Vi kavlade upp manschetterna och gav oss in bland de stora pojkarna för att leka på börsen!
Minns ett glättigt reportage i Privata Affärer från ett av våra möten.
Men minns också ett annat reportage...eller snarare reportaget som aldrig skrevs!
En kvällstidning ville göra ett inslag.
Tror att journalisten och fotografen , efter sittningen hemma hos mig med ärtor och punsch och mycket livliga diskussioner, insåg att virrpannorna hade lite konstiga prioriteringar!
"Vad är målet med ert intresse för aktiemarknaden?", så löd en fråga.
"Julshoppingi NY" blev svaret .
Kanske inte det svar de hade vare sig önskat eller förväntat sig.
Reportaget uteblev.

Uteblev gjorde också vår resa till NY!
I början var vi ganska seriösa, pålästa och bjöd in spännande föreläsare etcetc.
Allt eftersom tiden gick ändrades fokus.
Vi höll onekligen sämre koll på börsen än på recepten!
Åt och drack gjorde vi gott, men lite fattigare blev vi väl kanske.

VINSTEN fick vi dock i annan skepnad i form av ...VÄNSKAP.
Efter en paus på några år insåg vi att saknaden efter varandra blev för stor!
I våras hade vi en reunion, som gav mersmak.
Mellan oss finns nu oerhört starka vänskapsband.
Tilliten oss emellan är total och därmed också tryggheten.
Härligt med vänner som ger varandra villkorslös vänskap och kärlek
och stöttar varandra i vått och torrt.

Målsättningen för våra träffar är nu bara att bubbla fritt, vilket vi alla har förbaskat lätt för!
Samtidigt lär vi oss nya saker av varandra.
Skaran består av politiker/ekonom, psykolog/företagare, säljare/itspecialist, jägare/hästföretagare, hälsokostare/terapeut/egenföretagare, tandläkare/egenföretagare och skolfux/egenföretagare.
Samtalsämnen finns det alltså gott om!
Träffarna kan också betraktas som gratis vidareutbildning. Vi besparar därmed våra resp företag en massa kostnader !!:)

Torsdagens möte innebar för mig tex en ny infallsvinkel på vargdebatten.
Insåg att "vargkramare" är man bara så länge man bor på behörigt avstånd från vargen och inte den egna verksamheten eller det egna livet drabbas!
Bra att sinnet nyanseras med fakta och att min uppfattning i denna fråga inte längre bara baseras på känslor utan också lutar sig mot en välskriven faktabok, vilken det också refererades till.

SKRATTET har vi alla nära till! Är övertygad om att våra sammankomster förlänger livet.
Alla sex övriga medlemmar bor kvar på Bjärehalvön.
Mitt val att lämna Halland ter sig inte särskilt svårt.
Gäller bara att invänta rätt ögonblick och rätt hus!

Nästa möte blir här i Prästgården när det lider mot advent.
Har redan börjat spåna om material till kransbindningen och försöker fräscha upp kunskaperna jag fick förra hösten av en Tage Andersen -adept.

Älskar hösten!
Gott att få krypa in , kura skymning, tända levande ljus och sluka böcker.
Johan Hakelius och "Ladies" underhåller mig för tillfället.
Fattar inte att jag så länge missat denna något annorlunda författare.
Vilket språk!

Släpper tangenterna och återgår till boken...fast..
det var det där med dom två hektaren!!
Kan trösta mig med att promenaden till soptunnan är ganska lång den också!