Dagen D

Året var 2010.
Den 1 februari blev milstolpen i mitt liv jag sent kommer att glömma!
Lämnade nycklarna till mitt "livsverk" på advokatbyrån, avtackade, tackade och lämnade!
Tiden som skulle komma skulle innebära massor av tid, bekymmerslöshet , ekonomiskt oberoende ,frihet och välfärd!

Och nya projekt!

Förvirringen blev total!
Omställningen i det närmaste katastrofal!
Vem är jag?
Vad gör jag?
Vad ska jag bli?
Att lämna sitt jobb, som blivit något av en livsstil, innebar att ta ett stort kliv ut in the middle if nowhere.

Planterade mig en månad i Frankrike för att skåda navel och fundera över Framtiden.
Ännu fanns en känsla av lättnad.
Njutning.
Doften av Atlanten gav inspiration och mersmak.

Väl hemma igen tilltog förvirringen.
I brevlådan hittade jag plötsligt ett brev från PRO!
Jag vaknade upp!
Insåg att åren bakom är betydligt fler än de som ligger framför.

Prestationsångesten smög sig på.
Att inte dagligen gå till ett jobb och bidra till samhällsnyttan fick känslan av att parasitera att växa!

Att intellektuellt inse sakernas tillstånd är en sak.
Att känslomässigt acceptera är något helt annat!

Under året som gått har snedstegen blivit många.
Kunskapen har blivit dyrköpt!

Lärde jag mig något av det?
Tja...det får väl framtiden utvisa.

En sak vet jag i alla fall..
kan inte identifiera mig med ordet PENSIONÄR.

Magkänslan ska få bli en tydligare följeslagare i mitt liv framöver!

Kanske ska jag ruska av mig Luther och Victoria som genom åren suttit på mina axlar.
Minns en medarbetare som en gång raljerade och sa:
"måste bli dyrt för dig att resa..alltid lösa tre flygbiljetter...

Jaja..kort resumé inför mig själv som ett avstamp och en påminnelse till mig att
dagligen njuta av alla fördelar som finns med att vara "mogen".