Mission completed!

Avslutade just uppdraget att förvandla en gammal röd skolbänk till vit!
Härlig känsla att återanvända saker...ännu härligare att Dottern uppskattar att föra vissa traditioner vidare till lille Oskar, gossen med spjuver i blick och alldeles , alldeles oemotståndlig för en mormor!

Helt fantastiskt hur utvecklat detta charmörsinne kan vara vid knappa tre års ålder!

Spred min uppfattning om "Guldsot" och bedragaren Johan af Donner till mina lunchkamrater på Rotary igår.
Fick själv ett nytt lästips av helt annan karaktär:

Johan Hakenius, kolumnist bl annat i Aftonbladet, har gjort ett noggrant researcharbete om "överpriviligierade" levnadsöden i slottsmiljöer. Så står det att läsa i Aftonbladets recension.
I den första boken "Döda vita män" porträtterar han excentriska engelska män. I bokan jag just ska påbörja koncentrerar han sig på engelska damer!
"Metodiskt , behärskat, envist och prilligt !" Denna beskrivning lockar mig att släppa allt och göra en störtdykning bland dessa kvinnor som "slår in landet i chintz och utgör landets ryggrad!"

För övrigt ska dagen medföra träning. Har lovat mig själv att klara tre pass i veckan.
Får väl se kostnaden som en investering och att inte utnyttja fullt ut innebär en dålig affär!

Dåliga affärer och konstiga satsningar har jag fått nog av !

Mina nätbud på Skånes Auktionsverk i lördags visade sig vara ganska korkade.
Vid avhämtningen igår kände jag mig bara förbaskat blåst. En, enligt beskrivningen, 1800-tals lampettspegel ,skulle jag inte vilja sätta upp ens på utedasset! Delarna i Ostindiaservisen var delvis defekta, utan att det stod ett ord om det i beskrivningen.
Känns faktiskt tryggare med Göteborgs Auktionsverk, där man tydligt beskriver eventuella defekter.
Nåväl, två av inropen fick stanna kvar för återförsäljning.
Vid jämförande analys av nypris för de hela servisdelarna, visar det sig att genomsnittspriset för de olika delarna blev en tredjedel av nypris!

Nu kan jag sitta lugn och fin i båten igen!:)

Fick sent igår kväll besked om att en mycket kär väninna från "den gamla " Falkenbergstiden " har avlidit.
Ann-Mari var bara så fantastisk! Började sin bana på Postverket. En dag fick hon nog, reste sig upp, tog ett samtal med chefen, satte sig på tåget till Lund och skrev in sig vid teologiska institutionen.
Hon tog sin examen  men ville inte låta sig prästvigas. Det var för mycket tjabbel med prästerna tyckte hon! I stället hamnade vi på samma skola!  Ann- Mari lyckades fängsla de allra mest utsatta eleverna, de bräckligaste individerna och ge dem tillkaka sin tro på livet och framtiden.
Vi hade regelbundet per telefon"vår dagliga dos", som vi kallade det ,av samtal med mer eller mindre existentiella frågor.

Tar en paus i plitandet och skyndar..